150 bast

idag fyller italien år. 150 år för att vara exakt. en barnrumpa till land, men... det är ju förstås bara sedan italien enades som detta refererar till. allafall. igårnatt innebar detta festligheter över gator och torg i hela stan (landet, förmodligen) som jag inte deltog i. jag var aptrött sedan dagen innan, hade en elak huvudvärk och visste att trots att alla andra var lediga idag så hade min skola öppet. skitkul. hade ju faktiskt varit festligt att delta lite. är skitrött idag igen för inte bara glömde Tobias här hemma sina hemmanycklar och kom buzzande klockan 3 på morgonen (på ringklockan, alltså) vilket betydde att jag blev tvungen att kliva upp och släppa in honom, utan som om detta inte vore nog, så ringde nåt jävla fylle-as på klockan ca. 1 timma senare. bara att jag först inte fattade att det var ett fylle-as utan trodde att det var någon av de andra som också hade glömt sina nycklar. skittrött och sur tryckte jag på öppna-knappen och väntade på att höra ifall någon kom. ingen kom. gick och lade mej igen. BZZZZZZZZZZRRRRRRR. jaha. upp igen. trycker hårt som fan på öppna-knappen eftersom den ibland inte fungerar. öppnar dörren för att höra ifall någon kommer in. ingen. BZZZZZZZZZZRRRRRRRRRR. blir så jävla helvetes arg alltså. alla som nångång råkat väcka mej mitt i natten vet vad jag snackar om. hör hur något förmodat fylle-as står och leker skiten ur ringknapparna till alla lägenheter i huset nere på gatan.

men medan detta hände och jag var så fruktansvärt arg, så gottade jag mej i en grej: vi har en galning till vaktmästare i det här huset. han är en alkoholiserad, bitter gammal tjurgubbe som bor i något slags litet hål till lägga. han har t.ex skrikit mej i nyllet om att jag smäller i porten när jag stänger den. "DEVI CHIUDERE COSÌ, HAI CAPITO? HAI CAPITO BENE?!" alla fall. efter ett tag tystnade detta ringande. och jag vet varför.

tanti auguri italia! (i skolan skålade vi för ett italien fritt från berlusconi.)