MOOOLN

LÄMNA MEJ ALDRIG

konsten att bli genomsvettig genom att packa en väska

befinn dej i en lägenhet allra högst upp i ett florentiskt palats från 1600-talet i 35 graders värme (utomhus), noll vind och 52% luftfuktighet. sådärja!

kattbajs-historien

en jag känner har en katt som inte för så länge sedan råkade ut för en hemsk olycka. stackaren släpades efter en bil och vad tvungen att genomgå ett antal operationer för att bli ihop-lappad igen. på grund av detta blev han ju föremål för omhändertagande princip dygnet runt. en av dessa kvabbande dagar fick han diarè.

det blev ju struligt, som man kan förstå. katten hade bandage och bajs blandat på kroppen, och sår som inte fick blötas. men liksom. bajs + sår = ingen bra kombo. meeen. den här katten + bad = fruktansvärd kombo. den här personen jag känner fick därför ett förfärligt sjå att få katten ren. det sprattlades och frästes och det hela slutade med att personen jag känner fick kattbajs i ansiktet. kattdiaré, för att vara mer precis.

och det roliga tar inte slut där. katten var inte heller så pigg på att bli torkad efter denna förnedring (för alla inblandade) - men torkas skulle det. under den här delen av teatern lyckas mannen i huset inte avhålla den alkoholiserade grannen som mitt i spektaklet vill komma in och prata och ge personen jag känner en starköl i present. och där sitter hon på golvet. svettig och halvnaken med kattbajs i ansiktet, och den skyldige sprattlande som en besatt; totalfokuserad på uppdraget INTE BLI TORKAD.

grannen pratar på och tycks inte lägga märke till cirkusen som pågår framför hennes fötter på golvet (!) tills hon har fått nog och går hem igen. det gillades.

det här med sömn

det är en konstig grej. jag har varit trött varenda dag nu i ungefär ett och ett halvt år. man skulle ju kunna tro att det är något fel på mej. det är det inte! jag är fullt frisk osv. jag har testat att sova 6, 7, 8, 9, 10 och 11 timmar. ändå trött. jag har testat att motionera. ändå trött. jag har för fan börjat med antidepressiva medel (nej, inte för depression) som i regel gör trötta personer piggare. men nej. men så... idag. denna kokheta dag då man inte kunnat göra annat än att ligga på soffan. (undantaget lite städning på förmiddagen) precis som de föregående 5 dagarna. idag har jag inte varit trött en minut. det har inte känts som att jag kommer att somna så fort jag sätter mej i en soffa och lutar huvudet bakåt. jag har gäspat kanske 3 gånger. och alltså, vadå, inatt vaknade jag klockan 2 av att halsfan gjorde ont och jag var tvungen att leta rätt på en ipren. sedan hade jag svårt att somna om. okej, jag gick och la mej halv tio men somnade säkert inte innan tio. vaknade pigg som en förbannad mört vid 9-klippet och har sedan dess varit det.

det är ju verkligen jättekonstigt.

32 grader och skinande sol

helt perfekt väder när man är sjuk.

heja mej

fortfarande sjuk, MEN, jag tycker mej känna en anings förbättring. kanske. möjligtvis. vågar inte säga för mycket.

nu har jag bokat hotell för den natten i San Fransisco innan jag behöver infinna mej i Livermore för introduktion inför lägrena. det är bokstavligt talat en natt det handlar om då jag kommer att landa vid halv åtta på kvällen och behöver infinna mej vid lägret kring 14-15 följande dag. nåja. förhoppningsvis kommer jag att vara så trött från ca. 20-timmars resa att jag knappast märker av något jet-lag. *håppaz*

nu ska jag lyssna på underbara clara sommarprata och sticka.

läget?

jo läget är såhär va, jag vaknade imorse av att jag drömde att någon sa åt mej att spotta på grund av allt det här slemmet jag drar omkring i käften hela dagarna IRL, så då gjorde jag det. på kudden. jag har ett spottglas brevid sängen nu.

glutenallergikers guide till galaxen: glutenfritt i florens italien

ok. jag har ju ändå bott här i nästan 6 månader nu, så jag tänkte att jag kan knåpa ihop en lista om det nu skulle vara så att fler svenska icke-mjölisar skulle vilja njuta av florens bästa glutenfria utbud.

1. apoteken. till min stora förvåning har de välsorterade apoteken bättre utbud än vad sverige har. förutom på en punkt: fiber-grejer. jag har lyckats hitta 2 sorters fiberbröd men ingen fiberpasta. dock finns mer pasta än jag någonsin sett i sverige att hitta, samt kakor, bullar, färdiga frysta pizzor osv.

2. matbutikerna. det finns faktiskt alltid något glutenfritt i varje något större matbutik. dock är coop bäst på detta, som man i florens hittar nära piazza beccaria. när man passerat torget med domkyrkan i ryggen fortsätter man framåt tills man har butiken på vänster sida. inte långt att gå från torget.

3. restaurangerna. jag har säkerligen inte varit på alla restauranger som har glutenfritt utbud, jag blir ständigt förvånad när de glatt svarar ja på frågan om de har glutenfritt. men, mina favoriter:

Pizza Man. ok. fruktansvärt namn, men låter er inte luras av omslaget. här åt jag en av mina livs bästa måltider tror jag att jag vågar påstå. alla deras pizzerior har inte glutenfritt (t.ex inte den som ligger på 3-minuters gångavstånd från mej...) men den på Via del Sansovino 191 har det. ligger en aning utanför stan, men inte jättelångt. det står att man bör ringa och förboka att man vill ha glutenfritt: +39 5571 27 38. tro mej. man blir inte besviken. var noga med att ta förrätten focaccia också.

Munaciello. den här pizzerian har inte bara asgod mat, den har också fantastiskt mysig inredning och är väldigt genuin. den ligger rätt centralt, men ganska avsides, vilket gör att få turister hittar dit. dock är det alltid i princip fullsatt, så en bokning är att rekommendera. jag har tagit dit samtliga mina familjemedlemmar och vänner som kommit på besök; de glutenfria pizzorna är även här underbara. trots att de är förbakade med lagd grund av tomatsås. dessutom ligger den på via maffia 31r. det i sej borde ju vara en anledning att gå dit. telefon: +39 55 28 71 98. ibland är restaurangen stängd under dagarna, då bokas bord på: +39 392 63 73 963.


Trattoria La Casalinga. mycket genuin, prisvärd och hur trevlig personal som helst. alltid proppfull, så boka. servitören vi hade hade själv en son och fru med celiaki, och berättade att de har både bröd och pasta för glutenallergiker. jag åt dock kött, men trevligt att veta att alternativet fanns. om inte annat så har de en imponerande meny med mycket inhemsk mat om man är sugen på att prova lite inälvor. ligger precis vid framsidan av santo spirito kyrkan. telefon: +3955 21 86 24.


The Club House. denna har jag själv inte varit på, men min amerikanska klasskompis med glutenallergisk fru och 3 glutenallergiska barn sade att den var toppen. amerikansk-italiensk. Via de Ginori 6r.

sedan kan jag inte avsluta utan att nämna il Cibreo också. inte för att de har något speciellt glutenfritt utbud, men även som glutenallergiker äter man himmelskt på detta rätt kända ställe. restaurangen är dyr (dock värd varenda krona om du frågar mej) men vägg i vägg ligger trattorian, enklare inredning där man kan få dela bord med andra gäster, men med samma kök som restaurangen. dock inte precis alla rätter. trattorian har dock normala priser. går inte att boka så se till att komma tidigt och var beredd på att kanske vänta ett litet tag.

så. nu har jag väl varit en god medborgare.

såhär vet man att man gillar att städa:

man längtar en aning, bara en aning, efter att sommaren vid havet i italien och i californien ska vara över så att man får komma hem och ta itu med och städa värsta smutsiga bilen på insidan.

jag ÄR frisk. (i huvet)

bra grej att kunna när man är sjuk:

och så börjar första sommar-programmet om 5 minuter. alltid nåt.

uppdatering

jag tycker inte att folk tycker tillräckligt synd om mej. okej, febern är förvisso bättre nu men alltså. HALSEN. jag har haft såhär ont i halsen två gånger tidigare i mitt liv. båda gångerna över jul. och då minns jag att det typ inte gick över på en vecka. och serri. jag STÅR INTE UT. det här är mord. det är som att ha taggtråd, glasbitar och brännässlor i halsen på en och samma gång. varje gång jag tagit sats för att svälja är det som att trycka ner en chorizo i hela härligheten. det är.. ja. vafan.

och så är det midsommar också. här är det en annan högtid men visst firar folk nånting ändå. fyverkerierna har just dragit igång här utanför. underbart.

iiiingen förstår hur dåligt jag mår

alltså serri. febern ska väl knappast gå UPP efter ett dygn av alvedon.

the revival

ja men titta titta. här ligger jag sjuk som ett as och fick plötsligt lust att dela med mig av min misär. det är circa 100 grader varmt (30) och jag har ont i princip överallt. inatt vaknade jag klockan fyra och var tvungen att proppa i mej alvedon. tittar på en bra film dock. Candy. heath ledger är faktiskt förjävla snygg.

mina fem månaders studier är alltså avklarade. 440 timmar blev det. det har gått absurt fort, jag fick näst-bästa resultat på C1 provet i skolan. grymt. jag har varit en sån liten pluggis kan jag tala om. och det har känts bra. fast gud vad jag hatar att gå upp tidigt på morgnarna. det förstör så himla mycket.

om en vecka kommer mami och conny och plockar upp mej för avfärd till vignana. det ska bli stört trevligt att inte behöva bo i ett hus som ständigt är mer eller mindre äckligt, där man straffas med glasbitar i foten om man vågar sej på att gå barfota och där man tvångsmatas opera var och varannan timme. å andra sidan kommer jag sakna dom här miffona. det är redan ledsamt tomt efter fransyskorna. Luly och jag åker samma dag så henne behöver jag iallafall inte vara utan här. det har flyttat in en engelsk tjej (eller ok hon är från wales men jag vet inte hur man skriver det. waelsare? waelsyska? äh.) som jag idag fick veta aldrig i sitt liv har använt en tändare. där ser man.

saker jag inte kommer att sakna med att bo i florens:
1. hudbajset på gatorna.
2. de ojämna gatorna som gör att man vrickar fötterna så fort man vill ha andra skor än converse.
3. djuren till män.
4. att man betalar för ett bredband som minst en gång om dagen slutar att fungera.
5. apfulla amerikanska college-studenter.
6. nyktra amerikanska college-studenter.
7. strejkerna som inträffar ca. 1 gång varannan vecka.
8. turisterna.
9. euro-mynten. hur jävla löjligt kan det bli. 1 cent, 2 cent, 5 cent, 10 cent, 20 cent, 50 cent, 1&2€. vafan?
10. att behöva se alla dessa män från senegal som måste gå runt i allmän förnedring med glittriga hattar och over-sized tändare som ingen vill köpa. de stålar de faktiskt lyckas hiva in under en dag plockar chefen det mesta av. det är för fan skamligt att detta kan få pågå i ett europeiskt land.


jag saknar faktiskt sverige en hel del, som alltid efter ett tag utomlands. jag har insett att jag har ett ganska stort behov av att utmana mej själv och prova nya saker, men efter ett tag tar alltid hemlängtan vid. men kanske också för att sverige har en svårslagen infrastruktur. det är otroligt svårt att försöka finna sej i sanningen "ingenting fungerar i italien". nåja. avslutar med några foton från min mobilkamera. man kan klicka på dom för större tror jag.

på en av konversationslektionerna skulle man tänka på en symbol för sitt land. tydligen valde jag älg.

sushi nami!

my bff's. eller nördarna. vilket man vill.

ja, ett tag pågick en chockladfestival. 

morötter på partaj

jag undrar om dom visste vad dom fotades för.

min utsikt under en lunch.

pappa och birgitta hälsade på! vi gjorde utflykt till chianti.

lasse och linda kom och tog med mej till vignana. kort efter den här bilden togs blev det hetsig stämning.

nån slags akrobatik på palazzo-vecchio väggen.

klassrummet.

mama luisa!