så mycket tid, så lite blogg

jag har varit en dålig bloggare. men det är liksom så mycket som händer och jag hinner inte riktigt med. sedan sist har jag varit inne i uffizierna, tittat på ett rum till, kontaktat fler om rum, samt gjort lite nya bekantskaper. på måndag börjar skolan och det ska faktiskt bli riktigt skönt. jag är ju fan som ett litet barn på många sätt. jag behöver rutiner och någonting att göra. lite konstigt att vara ledig såhär länge och inte riktigt känna att jag gör någonting av egentligt syfte.

jag har också kommit att inse att den här florens-vistelsen inte bara handlar om att lära sej italienska för mej. det kom lite som en smäll att jaha, här är jag, utan någon trygghet what so ever, jag vet inte var jag ska bo, jag vet inte hur skolan kommer att vara. jag vet ingenting. och jag måste bara leva med det. något jag inte är van att göra, och inte heller gärna gör. så. som miro sa. "kryp ut ur ditt skal och hitta dej själv eller nåt". planen liksom.

imorgon vet jag inte riktigt vad jag ska göra. driva omkring typ. kanske nåt museum. vi får se.

återigen. klicka på bilderna för deras fulla ståtlighet.

jag har flyttat in i ett riktigt rum. har till och med en naken rumpa
alldeles intill mej när jag sover.

kolla vicka gulliga skor jag hittade på rea.

uffizierna. utsidan.

alla dessa takmålningar är imponerande.

såna muskulösa kvinnor alltså. kolla liksom. som en atlet.

en unge som dias av en get bara. inga konstigheter.

det här gjorde mej både ledsen och lite full i skratt. ledsen för att
det bara är så fruktansvärt sorgligt att en gammal man har som
enda arbetsuppgift att sitta på en stol i ett rum dagarna i ända.
någongång kanske säga till någon att inte gå innanför repen. å.

nån led-teknik-pryl gör att när man fotar den här målningen lyser
jesus (?) i mitten. lite ballt.

cre-pey.

tänk dej att pilla ihop det här taket liksom.